Polismannen satt i sin bil intill motorvägen när han upptäckte en bil som puttrade fram i 22 km/h.

”Den här föraren är minst lika farlig som en fortkörare,” tänkte han för sig själv samtidigt som han satte igång blåljusen och vinkade bilen åt sidan.

När han gick mot bilen såg han att det satt fem äldre damer i den, deras ansikten var likbleka och ögonen var uppspärrade.

Föraren, uppenbart förvirrad, sa till polisen, ”Herrn, jag förstår inte, jag körde exakt efter hastighetsbegränsningen. Vad har hänt?”

”Frun,” svarade polisen, ”Du körde inte för fort, men du ska veta att det kan vara farligt för andra förare när du kör så mycket långsammare än
hastighetsbegränsningen också.”

”Långsammare än hastighetsbegränsningen?” frågade hon. ”Nej, jag körde exakt efter hastigheten, 22 km/h!”

Polismannen försökte nu hålla sig för skratt, och förklarade för kvinnan att ”22” var vägnumret, E22, och inte hastighetsbegränsningen.

Damen log generat, och tackade sedan polisen för att han påpekade hennes misstag.

”Innan jag låter dig fortsätta måste jag bara fråga… Är alla i bilen okej? Damerna i baksätet ser rejält omskakade ut och har inte sagt ett ord sedan jag stannade er,” sade polisen.

”Jaha,” svarade damen, ”Ja, de kommer vara okej om någon minut. Vi svängde precis av väg 142.”