Det var höst och de ursprungliga amerikanerna undrade hur den kommande vintern skulle bli, så de frågade sin nye hövding om den skulle bli kall eller mild. Då hövdingen var ny på sin post ville han imponera på alla med sin stora klokskap, men hade inte en aning om hur vädret skulle bli.

För att vara på den säkra sidan svarade han att vintern skulle bli kall och att stammen skulle samla ved för att vara beredd. Men han hade också fått en idé. Några dagar senare gick han till telefonkiosken och ringde till Nationella vädertjänsten.

– Kommer vintern att bli kall i år? frågade han.
– Det verkar som om det blir en rätt kall vinter i år, svarade meteorologen på väderlekstjänsten.

Så hövdingen gick tillbaka till sitt folk och sa åt dem att samla mer ved. En vecka senare ringde han till Nationella vädertjänsten igen.

– Kommer det att bli en kall vinter? frågade han igen.
– Ja, löd svaret, det kommer att bli en riktigt kall vinter.

Hövdingen gick åter tillbaka till sitt folk och beordrade dem att samla ännu mer ved. En vecka senare ringde han till Nationella vädertjänsten igen.

– Kommer det att bli en kall vinter? frågade han.
– Ja, svarade vädermannen, i år kommer det att bli en mycket kall vinter.

Den här gången gick hövdingen tillbaka till stammen och sa åt den att leta upp minsta pinne till brasan, för det skulle verkligen bli en smällkall vinter i år. Två veckor senare ringde han tillbaka till Nationella vädertjänsten, bara för att kolla.

– Är du helt säker på att det kommer att bli en mycket kall vinter i år? frågade han.
– Helt säker, svarade mannen. Det kommer att bli en av de kallaste vintrarna i mannaminne. Mycket kallare än vanligt.
– Hur kan du veta det? frågade hövdingen.

Vädermannen svarade:

– Tja, det är uppenbart. Indianerna samlar ju ved som galningar.